Felicia försvann

Det här blir inte något upplyftande inlägg men jag känner att jag måste göra det. Jag var på en av mina bokklubbskvällar igår då vi alla hade läst Felicia försvann skriven av Anna Wahlgrens dotter. Det blev ju mycket debatt kring den precis när den kom ut.

Om man inte har läst boken är det svårt att bilda sig en uppfattning om denna mor-dotter-relation och med Anna Wahlgrens mediatränade pressmeddelande vid utgivningen är det lätt att tänka att ja, ja, det finns ju alltid två sidor. Men efter att ha läst boken var vi nog alla (åtta personer) överens om att om bara en bråkdel av det Felicia skriver är sant så kan man glömma det där med två sidor. Att Anna Wahlgren dessutom under 70-, 80- och 90-talet framstod som en frontfigur inom barnuppfostran med sin Barnaboken när hon i själva verket var en maktmissbrukare mot sina egna barn, dessutom gravt alkoholiserad, får en att tänka på kejsarens nya kläder. Men utåt sett var det i och för sig väldigt få som visste vad som pågick i hennes egen familj.

Apropå kejsarens nya kläder var vi några som undrade varför inte den närmsta omgivningen reagerade – alla(!) pappor, vänner, bekanta, vilka som helst som fanns i barnens närhet. Att man blundade för hur de här barnen hade det. Och nyfikenheten väcktes kring syskonen som vägrat uttala sig om mamman och boken. Samtidigt förstår man att de vill skydda sig själva och sina egna familjer, och alla har självfallet upplevt situationen på olika sätt. Det Felicia gör är ju att totalt lämna ut sig själv genom att skriva den här boken, men oj vad modigt.

Boken är skriven fragmentariskt i extremt korta kapitel där författaren hoppar vilt i den kronologiska ordningen. Vissa ansåg detta som störande medan andra kände att det är enda sättet att orka läsa (och förmodligen skriva) en bok med ett sådant innehåll. Den bästa artikeln kring boken enligt mig kan läsas här.

Jag tycker att alla som har barn ska läsa den och inse vilken dubbelmoral som kan samexistera när så mycket hemskt har pågått bakom den framgångsrika Barnaboken. Samtidigt har Barnaboken säkert hjälpt många föräldrar – till exempel 5-minutersmetoden för att få barnen att sova. Men för vår familj var 5-minutersmetoden en katastrof och jag ångrar att jag någonsin försökte utöva den på våra barn.

Det var i alla fall en mycket givande bokklubbskväll med mycket livliga diskussioner i ett mycket vackert hem där jag fastnade för den här miljön. Tack Louise för en bra kväll!

Ja, och för er som vill läsa Felicia försvann beställs den med fördel på Bokus.

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *