Misslyckanden och möjligheter

via

”Success is going from failure to failure without loss of enthusiasm.” Winston Churchill

Tänk att många är så rädda för att misslyckas. Utan att ens veta om det. Inklusive jag själv. Så att man inte tillåter sig att göra och testa vissa saker. Idag när jag var på min psykosyntesterapi pratade vi om den här delen av mig och jag kom fram till, inte bara intellektuellt, utan även känslomässigt, att det ju handlar om den gamla komfortzonen som jag brukar tjata om. Men ofta har jag intalat mig själv att jag inte är rädd för att misslyckas. Men det handlar om att först erkänna det för sig själv (om det nu är så), sen börja jobba bort den känslan och istället låta ”hur svårt kan det vara-personen” få styra, där känslan att vad som helst är möjligt dominerar. Jag har nu insett att jag ofta pendlar mellan dessa två delpersoner.

Inför ett möte jag ska ha i morgon då jag ska diskutera ett eventuellt jobbsamarbete har jag bestämt mig för att försöka iaktta mig själv och se om och hur jag pendlar mellan dessa två personer, både innan, under och efter mötet. Ofta kommer tveksamheterna innan och efter. Och samtidigt som jag ska acceptera båda delarna, så är mitt mål att låta ”hur svårt kan det vara-personen” styra. Såklart. Funkar så här långt i alla fall. Det är en del som står på spel. Om mötet faller väl ut kan det vara ett möjligt drömjobb för mig. Eller också inte…? Är det inte det ska orsaken i alla fall inte vara rädslan för att misslyckas! Vi får se… Det finns ju bara möjligheter. Eller hur? Listen to your heart.

via

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *