Wreta Gestgifveri
Vi var på Wreta i helgen med goda vänner. Sällskapet i sig gjorde vistelsen ovärderlig och stället är verkligen fantastiskt. I de små salongerna i autentisk 1700-talsmiljö sprakar brasa, hörs låg och behaglig operettmusik, matsalen är fantastisk och hela platsen andas harmoni – bra feng shui helt enkelt!
Helhetsbetyget får bli 4 av 5. Anledningen till att det inte blir 5 av 5 var frukosten. Det var faktiskt en av de sämsta hotellfrukostar jag upplevt. I ett litet rum trängdes alla gäster bland hårdkokta ägg (har ni löskokta? nej, men vi kan koka ett om du absolut vill ha… har ni äggkoppar? nej, de tog visst slut), EN ost, några bleka tomatskivor, bacon med ugnsstekt kall potatis (!), våffelsmet att grädda egna våfflor i trängseln (har ni sylt? nej, den tog visst slut…) – fast – god juice hade de. Det var lite synd på helhetsintrycket men är å andra sidan lätt att åtgärda!
Middagen däremot var superb. Den inleddes med löjrom med bakad småpotatis, crème fraiche och rödlök. Huvudrätten var vildand med jordärtskocksskum, rökt småpotatis och bakat äpple. Desserten bestod av chokladmousse med vaniljglass och myntagelé. Mycket gott!
Inspirationsbilder från Wreta, 1700-talsherrgården som ligger strax utanför Nyköping.
”Om ändå väggarna kunde tala. Då skulle vi storögt lyssna på gästgiveriets berättelser. Här har mången historisk berömdhet setts komma och gå. Karl XIV Johan, Carl von Linné, arkitekten Carl Hårleman, drottning Christina, Axel von Fersen med flera passerade Wreta på sina resor längs diligensvägarna.
Under Carl Jonas Love Almqvists inspirationsresa inför skrivandet av Drottningens juvelsmycke övernattade han efter första anhalten på Wreta, och det var också här, i de sörmländska skogarna, som väsen som Tintomara tillkom.
Du kan också tillföra historien ett och annat. Väl värt en tanke. För magin finns kvar. Närvarande i varje vrå.”
