Vitsippor och mobiltelefoner

Igår räckte Bianca mig sin mobil och sa att det var någon som ville prata med mig. Jag tog luren och det var Christine, en före detta kollega och fantastiskt duktig bokguide på Svalan. Hon är en härlig, entusiastisk person som sprider glädje omkring sig. Christine började med att säga till mig i telefonen att hon inte var så tekniskt bevandrad men att hon försökt skicka vitsippebilden till min mamma(!) men inte lyckats. Jag stod som ett frågetecken och min hjärna gick varm, eh, vilken vitsippebild, och, till min mamma…? För att vinna tid sa jag jaha, en vitsippebild, sen ställde jag några konstiga frågor och tänkte febrilt, hon måste tro att hon har skickat en bild och ringt någon hon tror är någon annan än jag…

Vi svamlade på ett tag båda två tills det gick upp för mig. – Aha, har du skickat bilden till den här telefonen? – Ja, för 10 minuter sen, sa Christine, och du ville att jag skulle skicka den till din mamma också. – Åh, nu förstår jag, sa jag. – Du har skickat den till min dotter Biancas mobil (Bianca hade svarat Christine direkt med ett SMS – ”alltså, du borde skicka det här till min mamma”. Hon har börjat bli van, vi har haft några takläggare som försökt nå mig på hennes mobil…Smile). Christine berättade sen att hon konfunderat hade undrat om jag hade en mamma som var ovanligt intresserad av vitsippor, eller vad…?

Det är så lätt att av misstag ringa till barns mobiler eftersom abonnemanget står på en förälder. Jag har själv gjort det men den här lilla historien gjorde min söndag! Just det – vitsipporna – Christine bor lite längre söderut, och där har de alltså redan kommit – vilket vårtecken på våffeldagen! Tack Christine för den härliga bilden och den roliga storyn! Här en bild på vitsippor hos oss förra året (lyckades inte ladda över Christines bild…).

Vitsippa

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *